Om klimakteriet

Om klimakteriet

Vid ca 45 års ålder närmar sig kvinnor den fas i livet som kallas klimakteriet eller övergångsåldern. Klimakteriet är en tidsperiod, som kan vara i flera år, medan slutet på fertiliteten karaktäriseras av en enda händelse – menopausen, eller kvinnans sista menstruation. Klimakterieperioden sträcker sig ett antal år före menopausen (premenopaus) och ett antal år efter densamma (postmenopaus) Äggstockarnas östrogenproduktion sjunker successivt under ett antal år för att så småningom vid menopausen upphöra helt. Det är främst under denna process som klimakteriebesvären uppstår, men även några år innan menopaus kan man få förkänningar av lindrigare besvär.

I Sverige är drygt 2 miljoner kvinnor i klimakteriet
Menopaus inträffar för svenska kvinnor mellan 51-52 års ålder
Längden av klimakteriet är synnerligen individuell, i regel 4-10 år
För rökare inträffar menopausen vanligen några år tidigare än hos ickerökare.

Varför får vissa kvinnor större besvär än andra?

Tre av fyra kvinnor drabbas av någon form av obehag. Intensiteten skiljer sig mycket från person till person. Ärftligheten är en viktig faktor i de sammanhangen. Andra faktorer som spelar roll kan vara ditt allmänna hälsotillstånd, medicinering och rökning.

Orsak

Bakgrunden är att ägglossning inte längre sker varje månad, det bildas inte någon gulkropp och inget gulkroppshormon, progesteron. Samtidigt sjunker östrogenbildningen sakta – när halten sjunkit under en viss nivå stimuleras inte längre livmoderslemhinnans tillväxt, regleringsblödningarna slutar, man har passerat menopaus.

Under klimakteriet händer samma sak som i puberteten – fast tvärtom – hormonella förändringar inträffar, och då måste kroppen hitta en ny balans.

Symtom

Ett av de allra första klimakteriesymtomen, som ofta kommer efter menopaus, är torrhet och skavningskänsla i ögonen. Sedan kommer lindriga värmevallningar och svettningar i kombination med oregelbundna blödningar.

De vanligaste förekommande klimakteriebesvären:

Emotionell labilitet
Humörsvängningar med inslag av att vara lättirriterad är vanligt under klimakteriet. Man kan uppleva en nedstämd sinnesstämning, alltifrån att känna sig olycklig till en verklig depression är inte ovanligt.

Sömnsvårigheter
Svettningar på natten stör sömnen med trötthet och irritabilitet som följd. Sömnsvårigheter är ett av de tre vanligaste klimakteriesymptomen.

Benskörhet – osteoporos
Skelettet påverkas av den avtagande östrogenproduktionen. Detta innebär att skelettet blir skörare ju äldre kvinnor blir.

Värmevallningar och svettningar
De vanligaste och mest besvärande klimakteriesymptomen. De ytliga blodkärlen vidgas okontrollerat och en våg av värme sprider sig i kroppen som reagerar med svettningar – avdunstningen sänker åter kroppstemperaturen. Denna plötsliga värmekänsla kommer utan förvarning och ofta vaknar man på natten våt av svett.

Ömtåligare underliv
Slemhinnorna i slidan och urinröret blir tunna och torra med en ökad benägenhet för infektioner som följd.

Hur lång tid är man i klimakteriet?

Det varierar givetvis mellan alla kvinnor men generellt kan man säga att de tre faserna av klimakteriet håller i sig under en period på mellan 12 till 20 år.

Premenopaus:
Börjar i regel vid dryga 40 års ålder och varar 3-5 år. Under den perioden kommer ägglossningarna inte längre regelbundet varje månad, fler och fler cykler per år förlöper utan ägglossning och utan gulkroppsbildning. Eftersom det är gulkroppen som bildar gulkroppshormonet, progesteron, karakteriseras den första klimakterie-fasen av brist på gulkropsshormon.

Perimenopaus:
Omfattar åren strax före och efter menopaus (menopaus= tidpunkten för den sista regelbundna regleringen i livet). Då är det inte bara ägglossning som uteblir, då mognar heller inte äggblåsan – och därmed uteblir östrogenproduktionen under en till flera månader per år. Östrogenbrist inträder.

Postmenopaus:
Är åren efter det man har passerat menopausen. Under denna period produceras endast mycket små mängder östrogen i äggstockarna. Både de kroppsliga och psykologiska symptomen ökar kraftigt.

Vad kan man göra för att lindra besvären?

Det finns saker man kan göra själv för att lindra besvären.

Träning brukar hjälpa för att få kroppen i bättre balans, det kan ha positiv påverkan på värmevallningar och om du känner dig nedstämd eftersom att endorfiner utsöndras när man aktiverar kroppen. Eftersom klimakteriet kan ha bidra till benskörhet är motion nyttigt eftersom det stärker benen.
Värmevallningar är ett av de vanligaste besvären och intag av stark mat, alkohol, kaffe och te kan bidra till att man känner sig varm och blossande varför ett minska intag eller att helt avstå kan vara att rekommendera.
Om du röker så bör du sluta genast! Det lindar nämligen de flesta av de klimakterierelaterade besvären. Rökningen bidrar nämligen till att ytterligare bryta ner den avtagande mängden östrogen i kroppen.
Har du svårt att sova och lider av svettningar? Vädra ur sovrummet innan du ska sova eller sov hela natten med öppet fönster och svalare lössittande kläder i bomull som andas.
Ät sund och välbalanserad kost.